Livstecken

Jodå, jag lever. Knappt. Känns det som. 

Dessa sjukdomar har tagit över min kropp och vägrar lämna tillbaka den. Blir så trött! Från lördagnatt har jag mått som en gris med feber, halsont och hosta som drar så härligt i lungorna. Jag har inte duschat på lika länge och luktar som en gammal trasa. Typ. Ni hör ju, livet leker. 

Nu när jag börjar piggna till lite så har nästa stackare blitt sjuk. Alli. Hon ligger här i soffan med mig och rosslar. Buhu.

Vi vill ha tillbaka våra kroppar nu! Bums!